Egoist - javisst!
I fredags fick vi frågan av en väninna om vi ville följa med på minnenas, vilket vi gjorde. Det var såå roligt, men samtidigt var jag ju jättenervös för att någon kille från jobbet eller någon av andra könet what so ever skulle komma fram och hälsa eller prata med mig. Nu kom det en kille från jobbet och sa hej, men det har jag lyckats avvärja rätt bra än så länge...
Men i natt blev jag väckt klockan två av att mannen ville visa något som han ansåg var viktigt, men för mig var en petitess. Sen låg jag vaken i två timmar och fick höra "men förlåt då, hädanefter ska jag inte ens väcka dig om det brinner" (så trevligt, smart och tryggt)!
Idag ska en ny tjej som ev kan bli en ny väninna komma hem till oss för lite lunch. Sonen har smsat i natt och sagt att han spytt fyra gånger. Av respekt för båda tycker jag då att vi ska ställa in, men det får jag inte för mannen. "De ska ju inte umgås ändå". Vore nästan bra om jag också blir sjuk för då blir jag alltid liggande helt utslagen. Nog för att mannen lär bli sur då, men det "gagnar" två andra...
Blev ett rörigt inlägg det här, men så rörigt känns mitt liv. Nu ska jag upp och försöka få en tand i skick. Jag känner att jag har en kraftig infektion för det värker och är alldeles svullet. Men mannen tycker det är för dyrt med tandis så jag försöker alltid härda ut i det längsta - även om jag vet att det blir än dyrare då...
Tjo hopp i galopp - önskar Er en bra dag...