Att leva med en narcissist

Imorse när jag vaknade låg jag och funderade lite på något vettigt att skriva om. Även om det är skönt att bara sätta dagarna på pränt så kom jag på att jag kan berätta hur det är att leva med en narcissist (om någon skulle trilla in på min sida).

Jag har levt med min man sen 2006. 
Vi flyttade ihop oerhört tidigt och så snart vi bodde under samma tak var jag fast i hans klor.
Jag fick säga upp bekantskapen med alla mina killkompisar, då "killar inte vill annat än att ligga med en tjej". Själv har han aldrig haft många vänner. Han har inte det behovet och lyckas jag få kontakt med ett par så varar det inte särskilt länge förrän han har bett de dra åt helvete då det inte blir som han vill.
Jag får inte umgås med de tjejkompisar jag har själv, för "antingen är det ute för att sabba mellan oss eller så vill de ha mig i säng".
Ja jag vet att jag är en riktigt knäppgök som stannar. Men den som aldrig har levt med en narcissist bör inte uttala sig.

Då har jag lagt grunden i min blogg. Känns nervöst - framför allt om han skulle få reda på att jag 1) skriver om detta 2) ens har en blogg. 

Önskar Er där ute en bra dag. Kram

Kommentera här: